http://surveymanager.com/i/s.asp?DCVDK76IV
(Svensk version)
http://surveymanager.com/i/s.asp?EHVJK8BJW
(English version)
En marknadsundersökning 2004
BAKGRUND OCH RESONEMANG
Livsåskådning
Tro i Västvärlden
Vi och dom
ATT TRO ÄR ATT INTE VETA
Reaktioner och respons
RESULTAT I %
SAMMANSTÄLLNING
Konstfack
Män och kvinnor
Slutsats av enkäten i koncentrat
Copyright Ulrika Sparre 2004
BAKGRUND OCH
RESONEMANG
Vilka val gör vi och hur uppfattar vi varandra? Skapar vi mål och förväntningar utifrån redan förutbestämda mönster? Vilka möjligheter har människor att skapa sina egna vägar? Styr man själv över sina val i livet och det som händer?
Trosfrågor diskuteras mycket lite bland människor i dagens Sverige. En av mina ambitioner är att definiera tron som nutida samhällsfenomen och vilka substitut som vi idag kan finna för den tidigare stark förankrade kristna tron.
Det finns lika många människor som det finns trosföreställningar och jag har intresserat mig för hur varje individ skapar sin egen sanning. Genom intervjuer, besök hos olika alternativa trossamfund och samtal med människor om deras tro har jag kommit i kontakt med en rad olika tankar runt människans existens; val av Gud och livsåskådning.
Livsåskådning
Hur kommer det sig att människor runt om i världen tror sig besitta sanningen? Och att vi idag tycker oss veta mer om mänskligheten och världen?
Vetenskapen besitter nu den nya sortens vetskap om människans uppkomst och existens. Den sanning som religionen och vår kristna tro tidigare gav om vår skapelse har nu förlorat sin tidigare innebörd.
Men trots detta är vi fortfarande begränsade som människor, och sannolikheten att få veta förklaringen till varför en yttersta verklighet låtit universum uppkomma är fortfarande långt utom räckhåll. Ifall vi någonsin kommer kunna förstå den? Detta är även vetenskapsmännen och forskarna Hawkins och Peacocke överens om.
I slutändan strävar både den religiöst troende människan och vetenskapsmannen att förstå och hantera döden och livet, och att söka i universum efter sanningen, eller att drömma om paradiset som det slutliga målet är alla försök att förstå det slutliga syftet med vår uppkomst och existens.
Även om vi idag lever i ett samhälle utan en specifik trosuppfattning måste människan hantera och bilda sig en uppfattning om sin existens. I vårt sekulariserade samhälle där varje individ har en möjlighet att bilda sig en egen uppfattning om syftet med sitt liv skapas en ny slags tro. Den tron söker sig bort från de traditionella trosuppfattningarna och försöker tillsammans med vetenskapen och samhällets värderingar hantera det faktum att vi föds och att vi dör, att vi blir sjuka eller att andra saker händer i vårt liv av olika anledningar.
Tro i Västvärlden
"Jag tror inte på gud men jag tror på något?"
Många av dagens svenskar har svårt att relatera till ord som Gud och kristendom. De har blivit till ord utan riktig mening. Ordet Gud har fått en närmast negativ klang.
Vi kan alla ta del av stor mängd information och vi lever i ett samhälle med möjligheten till ett "fritt tänkande" och fri debatt.* Detta är naturligtvis en grund till att vara rationell och skapa en egen tro och sanning med vetenskapen som utgångspunkt.
Vad har den skapade individualisten för känsla att vara del i något större? I Sverige finns förväntningen att du ska ta hand om dig själv redan som ung, men samhällets stödjande hand finns nära till hands. Kanske kan detta vara ett substitut för en tro?
I ett samhälle som förnekar döden och där människor främst avlider av ålderdom konfronteras inte människorna med existentiella frågor förrän i det direkta mötet med döden, som t ex vid en anhörigs bortgång.
I början av 1800-talet förändrades vår syn på döden till att associeras med sjukdom och våra kyrkogårdar flyttades från sin centrala plats i staden till förorterna för att dölja den sista mörka viloplatsen. (Foucault – Om andra rum, 1967, Heterotopias)
I västvärlden skapas nya sätt att hantera döendet, bl a i verksamheter som Hospis där döende människor i alla åldrar får hjälp att gå över gränsen. (Dr Elisabeth Kubler-Ross skapade det allra första hospis – vilket fått efterföljare världen över)
Vi och dom
Jag har i mina intervjuer med människor från Mellanöstern noterat att ordet "individuell identitet" och "individualist" inte har någon mening i ett land där gud är del av samhället. Dessa människor refererar till sig själva som "Vi", i motsats till det svenska "Jag".
De nyuppkomna New Age rörelserna kan uppfattas som religioner skapade för västerlänningen som sätter sig själv i centrum. När "jag" mår bra kan jag hjälpa andra...? Mer traditionella religioner som kristendomen talar om att placera sin nästa i första hand.
Jag har förundrats över vad människor kommer i kontakt med i sig själva.
Genom sitt religiösa utövande, sitt yrke eller annan övertygelse, har varje människa lagt en vikt vid vad deras sanning är. Vare sig de ser sig beroende av andra eller bara av sig själva.
Når den religiöst utövande personen samma vetskap om sig själv som den som ägnar sig åt analys genom den västerländska psykologin? Har terapeuten ibland fått ersätta religionen?
Och varje individs kropp – en plats för tillbedjan, ans och vård – blivit vars och ens eget tempel?
– Kanske är det så att man lär känna sig själv genom olika vägar. Genom att tala med sig själv och genom att tala med den gud man skapar själv.
Den sekulariserade västerlänningen ser gärna den religöst troende som en människa som flyr från verkligheten. Men är vårt inbillade oberoende av varandra verkligt? Individualisten som är sin egen konkurrent. Samhället uppbyggt på konsumtion.
Hur påverkar våra nya värderingar samhället och hur vi ser varandra?
I mötet med andra människor funderar jag ofta över vad andra vet som inte jag vet. Begränsningen att inte kunna förstå och veta allt.
Hur kommer det sig att vissa anser sig veta – t ex vad som sker efter döden? Valet att selektera och inte vilja se mer, för att kunna skapa en sanning? Vad ligger till grund för det?
Ulrika Sparre 2004
"Att tro är att inte veta", "To
believe is not to know", en
marknadsundersökning 2003
http://surveymanager.com/i/s.asp?DCVDK76IV
Att tro är att inte veta – en
undersökning?
En marknadsundersökning är ett vetenskapligt undersökningsverktyg som används för att dra slutsatser om individen, och mäta attitydförändringar i samhället.
Dessa kan ha som syfte att t ex utveckla bättre produkter och tjänster, samt generera större produktivitet och effektivare marknadsföring.
Jag har utifrån de funderingar jag har om hur människan gör sina val och skapar sin tro skapat en undersökning med syftet att få deltagaren, betraktaren, att ta del i frågeställningar om sin egen relation till sin existens och funderingar kring detta. Där tvingar jag deltagaren att ta ställning till frågor om sin tro, vilket är något som man endast själv kan bestämma svaren på. därav titeln "Att tro är att inte veta".
Jag vill genom frågorna väcka en tanke om hur dessa människor ser på sitt liv och dess gång.
Syfte har också varit att genom att ställa dessa frågor få människor att fundera och framtvinga ett ställningstagande. Genom uteslutande ja och nej- alternativ tvingas deltagaren till ett beslut. Kanske säger hon/han att idag vet jag nog inte vem jag är men tvingas ändå att genom att tänka på frågan ta ställning.
Många frågor, som funderingen runt sin existens och rädslan för döden påverkas ofta av miljö, anhöriga och tidigare erfarenheter.
De frågor jag valt att fråga föregår på många sätt religionen. Dessa frågor som inte har något svar är de som religionen och vetenskapen försöker ge oss svar på. Och som människan ideligen måste hantera.
Tror du ditt beteende gentemot andra, samhället och naturen påverkar utvecklingen i ditt liv?
Styr du själv över händelser i ditt liv?
Anser du dig veta vem du är?
Funderar du över din existens?
Har din existens något syfte?
Tror du på ett liv på andra planeter?
Finns det en universell sanning om mänsklighetens existens?
Finns det en möjlighet att förstå den sanningen?
Finns det ett liv efter döden?
Hur ser det livet ut?
Är du rädd för att dö?
Hur ofta tänker du på döden?
Anser du dig vara troende?
Vilken av följande trosuppfattning tillhör du?
Reaktioner och respons
Många människors tro är oprecis och diffus och
låter sig inte fångas in genom enkla frågor, den tro som finns inom
folkreligiositeten är både motsägelsefull och diffus.Kommentarer
och övriga anmärkningar visar att människor inte vill svara inom ramen för en
kvantitativ undersökning, och inte bli generaliserade i sin tro. Ingen har lika
tro och man vill förklara sin tro.
Subject; Att tro är att inte veta
Hej, jag undersöker funderingar runt existensialism och livets gång.
Dina svar är givetvis anonyma och syftet med enkäten
är att sammanställa dina och andras funderingar.
Det tar 5 minuter att svara på enkäten, klicka på länken nedan.
Tack på förhand
Ulrika Sparre
http://surveymanager.com/i/s.asp?DCVDK76IV
(Svensk version)
http://surveymanager.com/i/s.asp?EHVJK8BJW
(English version)
Jag har i undersökningen kommit kontakt med människor som velat utveckla sina svar samt lämna andra kommentarer där det framgår att människor inte vill bli generaliserade i sin tro. Detta kan påvisa att människor som inte anser sig tillhör en specifik trosuppfattning trots detta skapar en form av egen tro;
– ett liv efter döden?...jag svarade
"nej" men "nånting" överlever efter döden...
onekligen har jag påverkat världen på ett sätt som efterleva
min död... mina tankar, vissa av dem, har kanske blivit andras... kanske
även min tro, eller en del av det... här finns plats att fundera...mellan
kroppen som onekligen ruttnar och "själen" vad det nu än
är så finns kanske annat som efterleva mig... eller hur???? så...jag
var osäker när jag svarade "nej" till ett "liv"
efter döden :-)
– svaret ja innebär för mig att jag kan ana glimtar av vem jag är, att för någon sekund ibland skönja meningen med vår existens. För mig är det alltså inget tvärsäkert eller heltäckande ja
– MIN TRO GRUNDAR SIG PÅ ATT ALLT OCH ALLA ÄR EN DEL AV GUD OCH ATT DET FINNS OLIKA MEDVETANDENIVÅER. FÖR MIG ÄR DET SKILLNAD PÅ TRO OCH RELIGION, TRO ÄR ÖPPET MEDAN RELIGION BEGRÄNSAR, DET VIKTIGA ÄR ATT HITTA SIN EGEN TRO. JAG TROR ÄVEN ATT DET FINNS LIKA MÅNGA SANNINGAR SOM DET FINNS VARELSER OCH MER DÄRTILL, SAMTIDIGT SOM DET FINNS EN UNIVERSELL SANNING SOM VI ALLA ÄR DEL AV. I DEN STÖRSTA TVIVLAREN ÄR GUD DEN DRIVANDE FAKTORN. KÄRLEK TILL ALLT OCH ALLA.
–Min existens har inget universellt syfte, men den har ett viktigt syfte att fylla under min tid på jorden, nämligen att sprida energi och glädje, liksom andra ger mig energi och glädje. Syftet med min existen är att kunna njuta så mycket som går under de år jag får. Och eftersom jag under min existens kan påverka andra så lever en gnutta av mig kvar efter min död eftersom de värderingar och den energi jag har givit andra och som de efterlevande väljer att bejaka fortsätter att leva som ett litet fragment av min tidigare existens.
– Endel svar hamnar i mellanrummet mellan ja och nej
– Det som kan förändras är den egna inställningen till sin omvärld. Allt annat kan inte styras av en själv!
– I believe I exist and that is the only truth i can count on. I may ponder at times about why where and how, but mostly I prefer to think about what is possible in this life or what i can make happen.
I dont believe i control everything and i dont follow a religion or believe in a particular god but at times when things seem out of control or when a miracle happens in my life, i ask or thank something, something out there or just something inside me, something i dont know anything about but i like to believe exists.
– SOME QUESTIONS NEED THE OPTION OF :"I DONT KNOW ". Not knowing is part of our existence...Uncertainty is the result of wondering and seeking "the truth".
– Lifes always right.
If you let go the fear, there is nothing to fear.
Your doubt is a diamond drill.
Question and answer have the same place to come from.
–Några
frågor svåra eller omöjliga att besvara, t ex fråga "Styr du själv över
händelser i ditt liv?" Många triviala händelser styr jag själv över (när
jag ska äta, sova etc) men de viktiga, existentiella frågorna (hälsa, sjukdom,
död etc) kan jag inte styra över.
SAMMANSTÄLLNING
Trots att syftet med enkäten varit att
skapa en frågeställning hos betraktaren har den även bidragit
till att jag kunnat göra vissa analyser utifrån de svar jag fått.
Ca 400 personer har deltagit i undersökningen som är
indelad i grupper som ålder, kön och livsinriktning. (Med livsinriktning
menas att jag även fått olika attityd om trosföreställningar
från människor som
50% av befolkningen anser sig vara troende. Män och kvinnor
anser sig i lika stor utsträckning vara troende. Undersökningen visar att vi är
mindre troende i Sverige än i andra länder, och att endast 35% anser sig vara
kristna. Dock visar det sig att 80% av pensionärerna i undersökningen ansåg sig
vara kristna.
Den egna
trosuppfattningen, samt att vara ateist, är bland de mest utbredda av
trosuppfattningarna enligt undersökningen.
Jag kan också dra
slutsatser som att människor som anser sig vara troende tror att deras existens
har ett syfte, de tror på en sanning om mänsklighetens existens samt funderar
mer sällan på döden. De tror även på ett liv efter döden.
Människor som svarat att
de inte anser sig veta vem de är funderar mer över sin existens. Kan tyckas ett
logiskt svar, men man kan också tycka att den som funderar mer över sin
existens borde kommit fram till vem man är?
Ju mer du tänker på döden
och ju oftare du funderar över din existens är starkt korrelerade.
50% av de yngre personerna
funderar på sin existens minst en gång om dagen.
55% tänker på döden minst
en gång i veckan och 50% av personerna i undersökningen är rädda för att dö.
I kategorin pensionärer är
endast 15% rädda för att dö. Ingen funderade mer än någon gång i veckan eller
mer sällan över sin existes eller döden.
I undersökningen svarade
70% av den yngre befolkningen "ja" på frågan "Anser du dig veta vem du är?". Denna siffra ökar med
åldern och av pensionärerna svarade nästan 90% ja.
Oavsett kön så är det
starkt etablerat att tro på ett liv på andra planeter.
Den typiske mannen tror på ett liv på andra planeter men inte på ett liv efter döden, medan kvinnor tror på både ett liv på andra planeter och ett liv efter döden.
Människor som inte anser sig veta vem de är styr inte själva över händelser i sitt liv och är mer rädda för att dö.
Konstfack
Resultatet av enkäten som
besvarades av människor med relation till Konstfack (studenter och lärare, 100
personer) fick annorlunda reslutat. Vid Institutionen för Konst var rädslan för
döden 10% högre än inom andra grupper. Av studenter på Konstfack som ansåg veta
vilka de var, fanns ingen koppling till rädslan för döden eller syftet med
deras existens. Den enkät som skickades till människor inom andra yrkesgrupper
visade att inom dessa grupper var de människor som inte ansåg sig veta vilka de
var också mer rädda för döden och deras existens hade inte heller något syfte.
Enkäten
kopplad till Konstfack visade också att där funderade 55% av de svarande att de
funderar på sin existens minst en gång om dagen eller oftare. 57% ansåg sig
veta vilka de var i jämförelse med genomsnittet på 70%.
Observationen i det sistnämnda är typisk för många liknande undersökningar.
Inom statistik kan man ofta komma
fram till att ju mer insatt man är i ett ämne desto ödmjukare blir man
för dess komplexitet. Andelen vet ej-svar bland relativt självklara frågor i
ämnet ökar i takt med utbildningsnivå och erfarenhet.
I
Konstfacks fall kan man tänka sig att om man inte funderar närmare på saken
svarar
man att man vet vem man är. Om man svarar att man inte vet vem man är
har man funderat kring liknande frågor tidigare varför personer som är insatta överrepresenteras i den gruppen.
Män och Kvinnor
JA % NEJ %
Liv på anda planeter? Män 80 20
Kvinnor 68 32
12% vanligare blan män att tro på liv på andra planter.
Liv efter döden? Män 38 62
Kvinnor 56 44
18% fler kvinnor som tror på liv efter döden.
Oavsätt tron så är det starkt etablerat att tro på ett liv på andra planeter.
Liv efter döden är inte starkt etablerat bland män. Medan kvinnor i större utsträckning tror på ett liv efter döden.
Finns det en sanning om mänskighetens existens?
Män 44 66
Kvinnor 68 32
Kvinnor tror på en sanning om mänskligheten existens och ett liv efter döden.
Anser du dig vara troende?
Män 44 56
Kvinnor 50 50
Unjeför 50% av deltagarna i enkäten anser sig vara troende.
Anser du dig vara troende?
Pensionärer (SV) 41% Ja
Konstfack 39% Ja
Svensk enkät 40% Ja
Engelsk enkät 61% Ja
Undersökningen visar att vi är mindre troende i Sverige än i andra länder, och att endast 35 % anser sig vara kristna.
Slutsats av enkäten i koncentrat
Jag har påstått att nutida svenska människors inte i någon större utsträckning ägnar tankar åt frågor som existens och livsåskådning. Nu förstår jag, utifrån svaren i enkäten, att tankarna runt existens och tro i hög grad finns hos människor men sällan kommer till spontant uttryck och diskuteras heller inte öppet mellan människor.
RESULTAT i %
Male 53% Female 47%
Tack till Springsolutions & Axel Frisk
Copyright Ulrika Sparre 2004